måndag 28 februari 2011

Man vet aldrig vem som förstår...

Idag var jag med om något komiskt. Jag gick och handlade i min vanliga mataffär efter skolan och fick se två killar komma in i affären. Jag är ganska bra på att känna igen svenskar i utlandet och jag såg direkt att de två killarna var svenska. Jag vågade mig till och med på en gissning att de kom från Dalarna eller längre norrut, mestadels grundat på klädstil faktiskt. När jag sedan stod i kön hamnade de bakom mig och de var mycket riktigt dalmasar. Mitt kort fungerade inte när jag skulle betala och eftersom jag visste att jag hade pengar på det fick jag försöka igen, men utan resultat. Killarna hade pratat på ett tag om allt möjligt och när jag bad kassörskan att få lämna varorna och gå och hämta ut pengar började dalmasarna prata om hur jobbigt och pinsamt det är när det där händer. Då kunde jag inte hålla mig längre, utan sa något i stil med att jag tycker inte att det är så farligt ändå. De blev väldigt förvånade och lite generade men vi pratade någon minut innan jag var tvungen att springa och ta ut pengar.

I lördags var vi på en klubb vid Champs-Elysées som heter Showcase. Den ligger precis vid vattnet, under en bro så läget var riktigt häftigt. Inredningen var också pampig, men musiken var ingen höjdare tyvärr. Tydligen är det kända dj:s som spelar där, men är man inget fan av house så är inte dansgolvet där något vidare. Dessutom är det väldigt dyrt i baren, bortsett från att de har specialpris på några olika shots, 3 euro. Vi stannade inte speciellt länge utan tog i stället en taxi till Saint-Michel där vi hamnade på en irländsk bar.

Den här veckan blir det mycket plugg och till helgen händer det lite skoj!

1 kommentar:

  1. Haha, ja svenskar blir ofta så himla svenska när de är utomlands.
    Du får spana in ställena till när vi kommer så du vet vart vi kan svänga våra lurviga.
    saknar dig!

    xxx

    SvaraRadera