Man vet aldrig vem som förstår...

Idag var jag med om något komiskt. Jag gick och handlade i min vanliga mataffär efter skolan och fick se två killar komma in i affären. Jag är ganska bra på att känna igen svenskar i utlandet och jag såg direkt att de två killarna var svenska. Jag vågade mig till och med på en gissning att de kom från Dalarna eller längre norrut, mestadels grundat på klädstil faktiskt. När jag sedan stod i kön hamnade de bakom mig och de var mycket riktigt dalmasar. Mitt kort fungerade inte när jag skulle betala och eftersom jag visste att jag hade pengar på det fick jag försöka igen, men utan resultat. Killarna hade pratat på ett tag om allt möjligt och när jag bad kassörskan att få lämna varorna och gå och hämta ut pengar började dalmasarna prata om hur jobbigt och pinsamt det är när det där händer. Då kunde jag inte hålla mig längre, utan sa något i stil med att jag tycker inte att det är så farligt ändå. De blev väldigt förvånade och lite generade men vi pratade någon minut innan jag var tvungen att springa och ta ut pengar.

I lördags var vi på en klubb vid Champs-Elysées som heter Showcase. Den ligger precis vid vattnet, under en bro så läget var riktigt häftigt. Inredningen var också pampig, men musiken var ingen höjdare tyvärr. Tydligen är det kända dj:s som spelar där, men är man inget fan av house så är inte dansgolvet där något vidare. Dessutom är det väldigt dyrt i baren, bortsett från att de har specialpris på några olika shots, 3 euro. Vi stannade inte speciellt länge utan tog i stället en taxi till Saint-Michel där vi hamnade på en irländsk bar.

Den här veckan blir det mycket plugg och till helgen händer det lite skoj!

Hoppsan, blogga var det ja...

Oj, glömde nästan bort det här med bloggen... Kom tillbaks till Paris i onsdags efter fyra dagar i Trollhättan. Även om jag inte har varit här så länge var det skönt att komma hem en sväng. Var bland annat på en mycket trevlig 25-årsfest på lördagen, bara det värt att åka hem för. Dessutom slank det allt ner en och annan semla under Sverigevistelsen, var ju lite rädd att jag skulle missa semlesäsongen men nu är jag nöjd.

Igår blev det förfest här i lägenheten och sen utgång. Vi gick till en cocktailbar som definitivt kommer få fler besök av mig. Varje kväll har de specialpris på en speciell drink och torsdagar är mojitonight. 3 euro för en finfin mojito. Har aldrig varit speciellt förtjust i mojitos men de här var riktigt goda. Så kul att se bartendern in action också, syntes att han verkligen la ner själ och hjärta i att få varje drink perfekt. Så den baren är ett hett tips, ligger lite undangömd bland alla andra barer vid Chatêlet men det är absolut värt att leta upp den för ett besök om man är i Paris. Tyvärr stängde den redan kl 24 men vi gick vidare till en annan bar en stund innan vi tog nattbussen hem.

Idag tar jag det lugnt och pluggar lite. Som tur är så står backhoppning på VM-schemat så då kan jag faktiskt få någonting gjort. Igår när jag kom hem efter ytterligare ett besök på banken var jag på lite dåligt humör, som vanligt när jag kommer därifrån, den här gången blev jag utskälld för att jag inte hade passet med mig. Ny kassörska, nya regler... Dessutom var jag irriterad för att jag visste att VM-sprinten snart skulle börja och jag inte skulle kunna titta eftersom jag var helt säker på att SVT inte hade rättigheter att sända VM via Play utanför Sverige. Men när jag kom innanför dörren hörde jag någon prata så jag stannade upp och lyssnade tills jag förstod att det var André Pops! Jag hade lämnat datorn på och sändningen hade startat, funkade hur bra som helst så nu kommer jag väl vara fast framför datorn i någon vecka framöver. Kanske hade varit bättre om det inte hade funkat...

Imorgon ska vi fira Serena som jag bor med, hon fyllde år nu i veckan, så då blir det förfest här och utgång igen. Förhoppningsvis ska vi till en klubb som jag har hört mycket positivt om. Återkommer med en utvärdering i så fall.

Nu ska jag fortsätta läsa om individualism och kollektivism i USA och Japan. Trevlig fredag!

Ofrivillig fettodag

Det är inte bra för figuren att bo ihop med en italienska har jag upptäckt. Jag har inte ens hunnit äta lunch idag eftersom jag har blivit erbjuden olika saker att äta ungefär en gång i timmen hela dagen. Jag varken kan eller vill tacka nej så idag har jag för första gången någonsin ätit crêpes med Nutella, och nyss blev jag bjuden på hemgjord tiramisu. Vi får väl se var det här slutar...

Trött...

Nä det här duger inte. Här befinner jag mig i en stad med ett helt otroligt nattliv (inte för att jag inte är nöjd med vad Linköping och Trollhättan har att erbjuda *hrm*) och det enda jag vill när klockan börjar närma sig 21 är att bädda ner mig i sängen. Hade lektion till 20.30 ikväll och när vi slutade sa en kompis, som förvisso är fyra år yngre än mig, att hon skulle iväg och äta middag med en kompis. Jag blev helt paff och kunde inte hejda mig när jag utbrast "Nu?! Ska du inte hem?". Hörde dock hur tråkigt det lät samtidigt som jag sa det men hon skrattade bara lite och lät det passera. Men jag kan inte riktigt släppa det. När hände det här?

Måste berätta vad som hände mig förra veckan, jag hade ett moment i metron på väg hem från skolan. En äldre man med gitarr klev på och ställde sig precis bredvid mig och jag suckade och ville helst hoppa av på nästa station. Spelmännen i metron brukar inte precis utföra några musikaliska storverk. Men så började han spela. Jag blev otroligt berörd av hans version av "Stand by me" och när han var halvvägs in i "Imagine" hade jag tårar i ögonen. När jag kom ut från metron kände jag verkligen att han hade gjort min dag. Men så i morse när jag åkte från skolan klev han på i min vagn igen och spelade samma två låtar, exakt lika bra som förra gången, men känslan var borta. Jag önskar att jag inte hade hört honom igen.

Shopping och regn

Vad den här veckan har gått fort! Förutom skola har vi hunnit med att ha en trevlig middag här i lägenheten, vi som bor här och två gäster. Igår blev det marknaden igen, precis som förra lördagen, men den här gången med ett specifikt ärende. Är man på jakt efter ett par Converse är marknaden vid Porte de Clignancourt verkligen att rekommendera. Ett par av modellen utan skaft kostar 35 euro, men oftast ger de en ett "petit prix", så det vanliga är nog att man får dem för 30 euro. Jag införskaffade alltså två par, ett till min syster och ett till mig själv, för 60 euro.

Eftersom min väska gick sönder tidigare i veckan fick lördagens andra mission bli att hitta en ny. Tyvärr var det ingen annan som kände för en shoppingtur så jag fick ge mig ut på egna äventyr. Hade planer på att strosa runt i Marais men eftersom vädret inte visade sig från sin bästa sida fick det bli powershopping på Rue de Rivoli i ställlet. Det är en lång gata som bjuder på alla möjliga olika slags shoppingupplevelser, såväl dyrare butiker som alla kedjor. Själv har jag gjort ett antal inköp där, mer eller mindre lyckade, tillsammans med mina eviga följeslagare från Disneytiden, Emma och Lisa.

Kavaj från H&M

Igår imponerades jag dock inte av väskutbudet alls faktiskt och tappade fokus ganska snart. Resultatet blev en vit kavaj i stället, från H&M och till ett väldigt bra pris. Får nog bli att jag rotar fram någon gammal väska hemma i Trollhättan i stället och tar med mig tillbaks hit. Just det, har nog glömt att säga att det blir en tur hem till Sverige nästa vecka. Ska bli himla skönt efter de här första intensiva veckorna i Paris.

Igår kväll var planen att vi skulle till en klubb, men efter en förfest (i en lägenhet med utsikt över Eiffeltornet) som drog ut på tiden var det ingen som riktigt kände för det så mina sambos och jag väckte en taxichaufför som körde hem oss vid halv 4-snåret. En väldigt udda men lyckad kväll!

Cross-Culture Barriers

Efter att ha provat på ett antal juridikkurser på franska, vilket i och för sig har varit intressant, men ganska tungt, bestämde jag mig för att läsa en kurs för Erasmus-studenter som heter Cross-Culture Barriers. Det känns bra att bryta av med något helt annat än juridik en lektion i veckan, förutsatt att jag får läsa kursen förstås. Läraren är besatt av sin lista, vilken jag antar innefattar de studenter som sökte kursen under ansökningsperioden i höstas.Jag står ju inte på listan så även fast kursen inte är full, jag har kunnat lägga till den på mitt learning agreement som jag även har fått signerat, har jag fått ställa mig på en väntelista. I vilket fall som helst var jag på lektionen igår och det var riktigt intressant. Vi pratade en hel del om stereotyper, till exempel fördelar och nackdelar med att ha fördomar osv. Det antyddes bland annat att svenskar inte är särskilt flexibla utan ganska stela. Alltid intressant att höra vad andra nationaliteter tycker om oss svenskar.

Vi pratade också om hur man pratar beroende på till exempel nationalitet eller bransch, inte vilket språk utan på vilket man sätt man för en konversation. Till exempel: Om man sitter vid ett öppet fönster och fryser kan man säga till någon annan "Stäng fönstret". Eller så kan man säga "Jag fryser", med det underliggande syftet att den andra personen ska stänga fönstret. I vissa länder är det vanligt att man tydligt framför sitt budskap enligt det första exemplet, medan det i andra är vanligt att man, så att säga, pratar runt det man egentligen menar. Om man ska placera Sverige någonstans på en skala blir det troligen mer åt "Stäng fönstret"-hållet.

Vi berörde också lite snabbt ämnet kvinnor och män. Varför pratar kvinnor? För att skapa en länk mellan människor. Vi använder oss dessutom i stor omfattning av det sätt att prata på som jag exemplifierade med hjälp av "Jag fryser". Varför pratar män? Främst för att visa kunskap, men i vissa fall även för att utbyta information. Även om detta är en generalisering är det ändå intressant att något så grundläggande som varför vi kommunicerar skiljer sig så pass tydligt mellan kvinnor och män. Inte konstigt att vi har svårt att förstå varandra ibland.

Vilken dag

Idag har verkligen det mesta gått snett. Dagen började med att jag var ensam i salen där jag trodde att jag skulle ha lektion. Fick då ta ett snabbt beslut att läsa en annan kurs i stället och efter en språngmarsch i trapporna befann jag mig i rätt sal. Studenterna där såg ut att vara i 16-årsåldern och betedde sig ungefär så också. De läser sitt andra år på Dauphine, fick jag reda på av tjejen bredvid mig, så enligt mina beräkningar bör de vara ungefär 20 år. Precis innan föreläsaren började prata bestämde sig min bordsgranne för att hon ville konversera så under loppet av cirka 30 sekunder hann hon presentera sig och en kompis, fråga vad jag heter, om jag var ny i klassen, var jag kommer ifrån, vilka kurser jag läser, när jag kom till Paris, hur länge jag ska stanna...Ibland hann hon inte ens vänta på att jag skulle svara mellan frågorna. Sen, som en blixt från klar himmel: Är du 20 år? Lite förvånad svarade jag nej och trodde att hon skulle nöja sig med det. Är du 21? Nej, jag är 24, sa jag. Hon blev knäpptyst, hamnade väl i chock stackarn.

Efter lektionen fortsatte jag försöka få ihop mitt learning agreement som ska signeras imorgon, en vecka tidigare än för de flesta andra. Det beror på att damen som ska signera det ska åka på semester så det är självklart att vi utbytesstudenter som har haft turen att få henne som ansvarig ska anpassa oss efter det. Vi har ju ändå inte så mycket annat att ta itu med såhär i början av terminen... Jag har inte ens hunnit prova alla kurser som jag har tänkt ta än eftersom vissa börjar först den här veckan. Så det blir lite grisen i säcken med en del av kurserna.

När jag var för frustrerad för att fortsätta krångla bestämde jag mig för att åka hem, men först var jag tvungen att lokalisera postkontoret här i närheten eftersom jag fick en avi angående ett rekommenderat brev från min bank förra veckan. Jag utgick från att det skulle innehålla mitt bankkort. Efter en stunds irrande hittade jag posten och fick mitt brev. Det var skrivet av kvinnan på banken som hjälpte mig att öppna mitt konto. Hon hade skrivit ner bankens öppettider samt sitt telefonnummer och mailadress, vilka jag redan har eftersom hon har gett mig sitt visitkort och vi har haft mailkonversationer. I ett rekommenderat brev. Jag förstår ingenting.

På vägen hem gick jag in i en mataffär för att handla lite och när jag kom fram till kassan gick axelremmen på min väska av. När jag skulle betala började kortmaskinen pipa okontrollerat och vägrade ta emot mitt kort. Till slut kunde jag dock betala med det ändå, efter att jag hade hållit en engelskalektion med kassörskan med 10 suckande och stönande personer i kö bakom mig. Nu vet hon vad "Enter pin" betyder.

Jag gick hem och drog något gammalt över mig (min filt) och jag ber att få återkomma med ett mer upplyftande inlägg så snart jag kan.

PS 1. Resåren var trasig i strumporna jag tog på mig i morse så jag har haft strumporna ihopkorvade under fötterna hela dagen. Till råga på allt. DS 1.

PS 2. När jag skulle posta det här inlägget kom ett meddelande upp att min förfrågan inte kunde uppfyllas och inlägget försvann. Morgondagen måste bli fantastisk. DS 2.

Kubansk bar

Tråkig söndag idag... Har ordnat med mitt franska studentmailkonto med mera, inget spännande. Igår blev det en trevlig kväll med lite folk och vin här hemma och till slut, efter en ganska lång stunds velande över vart vi skulle gå, hamnade vi på en pytteliten kubansk bar vid Châtelet. Väldigt otippat men trevligt. Linn och jag lyckades sen lokalisera en nattbuss som går till vårt område så det var bra eftersom det kan vara knepigt att få tag på en taxi en lördagskväll. Ser fram emot att utforska Paris' nattliv närmare framöver.

Fix och trix

Idag har det varit fix och trix i skolan igen. Har bara till tisdag på mig att få klart schemat så nu gäller det att ligga i. Nyss fick jag inte ihop de högskolepoäng jag behöver men nu har jag snarare för många. Får inte ta på mig för mycket, jag vill ju inte plugga mer än jag måste.

Bild från hm.com

Men nu ni, nu åker snart vårjackan fram! Något sånt här hade varit fint...
Men jag vet, jag har jackor.

Hur som helst, hade det varit sol idag hade det varit riktigt varmt. Håller tummarna för att den kikar fram i helgen då det kanske blir en utflykt till marknaden vid Porte de Clignancourt. Innan helgen har jag dock en intensiv fredag framför mig med skola 8.30 - 18.45. Där har jag misslyckats lite med schemat, jag vet. Men den sista föreläsningen kommer växla mellan torsdagar och fredagar så det får gå.

Inte mycket nytt

Tänkte egentligen inte skriva något här idag eftersom jag är oinspirerad och det sista jag vill är att smitta av mig på er. Men, något bra: jag har sett i en väderleksrapport att helgen och så långt jag kunde se in i nästa vecka kommer bjuda på 10-13 grader varmt och sol (mer eller mindre) i Paris! Det är efterlängtat, kylan är så mycket kallare här än i Sverige.

Hade första skoldagen igår, inte mycket att säga om. Kämpar fortfarande med att få ihop schemat så just nu känns det inte så kul. På fredag blir det välkomstmöte för utbytesstudenterna så då får jag äntligen träffa dem också, verkar som att jag är ensam utbytesstudent på juridikkurserna.

För övrigt är det mycket klackar och designerväskor som pryder de franska flickorna på universitetet, kanske inte helt oväntat. I en av klasserna fanns dock en tjej som inte riktigt passade in bland de andra stilmässigt; med sneakers, luvtröja och en sliten tygpåse som väska. Jag tyckte det var uppfriskande med någon som inte följde normen, tills jag såg framsidan på tygpåsen: Marc by Marc Jacobs.