söndag 30 januari 2011

Montmartre

Det blev en promenad till idag, fast med sällskap bestående av Serena, en kompis till henne och hans rumskompis. Vi gick till Montmartre och drack varm choklad på ett italienskt café, väldigt mysigt. Det var ingen vanlig varm O'boy utan verkligen varm choklad, som smält choklad. Efter chokladchocken tog vi oss uppför alla trappor till Sacré Coeur och gick ett varv i kyrkan. Den är verkligen fin men jag saknar det särskilda lugn som vanligtvis råder i en kyrka. Souvenirshopen och alla automater med souvenirmynt gör att det hela känns alldeles för kommersiellt. Synd på en så fin kyrka.
                                            Cafét som Amelie jobbar på








Promenad runt kvarteret

Tog mig en liten promenad runt kvarteret i förmiddags och blev förvånad. Jag trodde inte att fransmän motionerar (grov generalisering, jag vet) men jag mötte inte mindre än fem par söndagsjoggare och ett par söndagscyklister. Bara par dock. Undrar om det finns någon oskriven regel som säger att här ger man sig inte ut på en joggingtur ensam. Kanske bäst att jag tar med mig någon av mina sambos om jag ska ge mig ut, för att vara på den säkra sidan. Man vill ju inte att folk ska tro att man är turist.

Kvarteret var det ja.

                                          Gatan vi bor på

                                          Den lokala bistron




                                          Utsikten från ett av mina två fönster med fransk balkong

lördag 29 januari 2011

Champs-Élysées

Idag har det varit kyligt i Paris, nästan lika kallt som i vår lägenhet. Sitter med tre lager kläder, invirad i en filt, och fryser. Men det blir väl vår snart så jag ska inte klaga.

Eftermiddagen spenderade min italienska sambo och jag till största delen på Champs-Élysées, men vi hann också med en tur till området runt Lafayette. Vi gick dock inte in i gallerian utan siktade in oss på några andra affärer där det inte var lika mycket folk, men då fick min sambo, Serena, ändå stå i kö till kassan i ungefär 20 minuter inne på Mango.

På Champs-Élysées hann vi med att besöka en del affärer. Nu tänker ni kanske Louis Vuitton och Cartier med mera, men icke. På grund av någon form av dragningskraft (med största säkerhet vetenskapligt bevisad) hamnade vi på H&M. Det blev också en räd inne på Zara. Jag passade på att kika lite på de vårkläder som hade kommit in och det såg riktigt fint ut.

Mitt främsta syfte med dagens utflykt var att skaffa ett franskt sim-kort så nu kan jag även nås på ett franskt nummer.

I mataffären hörde jag två svenska damer beklaga sig över hur illa det luktar i franska mataffärer, "som att någon har spillt ut något på golvet och inte torkat upp det". Kan inte annat än hålla med.

fredag 28 januari 2011

På plats i Paris

Det är nu knappt två dygn sen jag landade i Paris med cirka 40 kg packning. Det visade sig, när jag kom till lägenheten, att jag har haft fel som trott att Paris ligger i samma tidszon som Sverige. När jag klev över tröskeln drogs klockan tillbaka, till 1700-talet. Men jag gillar det! Alla mina packningskilon är nu utplacerade i mitt rum som är starkt influerat av barockarkitektur. Jag har alltså hunnit packa upp och göra mig hemmastadd, men jag har också hunnit besöka universitetet för registrering och ett tappert försök att börja pussla ihop mitt schema. Det var inte det lättaste men som tur var fick jag hjälp av en tjej som sprang runt som ett yrväder med mina papper och försökte få saker och ting att gå ihop. Det lustiga är att jag inte vet om det var hennes uppgift att hjälpa utbytesstudenter på det viset eller om hon bara råkade vara på fel plats vid fel tillfälle.

I morse gav jag mig ut på jakt efter ett bankkontor för att öppna ett konto. Eftersom mitt lokalsinne är lite si och så ville jag inte ge mig iväg alltför långt ifrån lägenheten och det behövde jag inte heller. Efter ungefär 10 minuters promenerande/irrande hittade jag ett kontor så jag gick in och fick hjälp direkt av troligen världens trevligaste bankstjänstekvinna, med illblå glittrig eyeliner ska tilläggas. Himla trevlig och hjälpsam var hon hur som helst.

Efter bankärendet hade jag planerat att strosa omkring lite och försöka få en överblick över mitt närområde men det är ganska ruggigt väder i Paris idag, rått och kallt, så jag bestämde mig för att leta mig tillbaks till lägenheten. När jag skulle korsa en ganska trafikerad gata kom en äldre man fram och varnade mig: "inte ens när det är grönt är det säkert att gå över". Hur som helst åtog han sig att eskortera mig över gatan, han tog mig i handen och så gick vi. Sen önskade vi varann en trevlig dag och sa hejdå. Precis efter att vi skiljts åt vred jag på huvudet och där på berget var Sacré Coeur. Bara genom att vrida på huvudet...